Livet med små-Frazzarna, del2

Foto: Anders Brouzell

Så här ser blå himmel ut. Känns som att det var ett tag sen vi fick uppleva
det i Stockholm. Edit: Är hemma och VAB:ar och ser faktiskt lite blått just nu.

Smygtitt när barnen dekorerar uppfarten.

Ett par bilder från i somras när vi var hos Farfar och Helena:

Vi fick göra lite nytta också mellan bad och god mat och hjälpte till med att fälla
en rutten flaggstång. Mycket lyckat Far-son-sonson-samarbete!

Den här bilden ser ju arrangerad ut, men är faktiskt precis som det såg ut under
ett ögonblick när alla stod och betraktade en gammal slottsruin i regnet.

De är ju så gulliga när de pysslar. Här är Emil upptagen med en färgläggningsuppgift från faster Miriam.

Igår ville alla fyra barnen "pärla" efter dagis. Här visar Ester upp sitt blivande halsband.
Killarna säger: Wow!

Pelle Svanslöshuset i Uppsala och middag med Lindberg-Hansen-familjen. Bra lördag! 

Hur skönt kan man ha det i Spanien med Brouzellarna?
Svar: Hur skönt som helst!
Bad varje dag, grillmiddagar på taket, spelkvällar på balkongen, bada i vattenfall, tivoli,
Pernillas haricots verts-röra, guppa på luftmadrass, trampbåt med rutschkana, snorkling
och ungar som underhåller varandra.

Tack för en perfekt avslutning på semestern!

Efter fyra dagar i Gryttjom med 9 hopp och minst 10 timmar loggad badtid så drog vi direkt
till Värmdö. Första kvällen blev det egenplockade blåbär i mjölk till kvällsmål.

Erika ska jobba en vecka och jag och kidsen packar för alla tänkbara situationer och drar till Gjom.
På vägen upp droppar vi in på Café Kantarell och fikar, studsar och dammsuger…

Stugan vid hoppfältet är i princip helt iordning och barnen är helnöjda med sina våningssängskojor.

Planen för dagarna i Gjom är enkel. Pappan gör ett eller två hopp på förmiddagen och efter lunch
drar vi och badar. Vi följde Boels tips och köpte simglasögon till båda, vilket åtminstone Emil tyckte
var superkul. Min långsiktiga plan är ju att barnen ska tycka att det är helt suveränt att vara i Gjom,
så att jag i förlängningen kan göra fler swoopar… 

Gammelmorfar Paul har gått bort och vi var på den fina ceremonin i Töre kyrka, några mil norr
om Luleå. Barnen var lugna och fina hela tiden i kyrkan och hade en massa frågor om döden
och änglar och gravstenar. Sen var det full fart igen när de fick träffa sina sysslingar Alice och
Elin.

Två dagar på Parken Zoo i Eskilstuna. En dag med djuren och en dag på tivolit.
Tivolit var klart mest uppskattat. Båda barnen gillar när det går fort och kittlar i magen.
Var kommer det ifrån?

 "Klappa tigern snällt!"

Barnen får ett vänskapsmärke av Fantomen. Undrar vad de tänker om en gubbe med tajt overall
med kalsongerna utanpå när de aldrig har hört talas om Fantomen?
Själv fick jag ett dödskallemärke på kinden. 

Lådbilslandet i Nykvarn var en hit! Perfekt anpassat för barn i dagisåldern.

Ester kunde också ratta de flesta fordon som fanns där. Här leder hon över Emil i ett
tätt MC-race. Emil passerade dock i innerkurvan.

 
I den stora trafikskoleområdet med vägskyltar och flexibel högerregel lät Ester Emil köra.

 Gratiskarusell.

Tre sköna dagar på Värmdö.

Nu har barnen och jag sommarlov i 9 veckor!
Det kommer att bli lite Värmdö, lite Gryttjom, Parken Zoo, Lådbilslandet,
hemma på verandan, Luleå, Norrköping och sista veckan åker vi till Spanien.

Trevlig sommar!

Vart tog sommaren vägen? Här är en bild från 30:e maj:

Våffelgräddning på verandan.

Idag är det i alla fall sommaravslutning på dagis. Vilket inte innebär mer
än att barnen ska sjunga och att det bjuds på tårta. Imorgon är det dagis
som vanligt igen.

Häromdagen fick vi en häck och ett träd (glanskörsbär) planterat. Nice!

Uppfarten är klar!
Stenläggning: Peter och Göran.
Asfalt: NCC Roads
Design: Erika o fraze

Verandan är klar. Vi är supernöjda!
Tack till Henke Hult och killarna på Artiko AB.

Bus i trappan med Helena och Farfar.                          Foto: Helena Ivanoff

Just nu pågår ett intensivt arbete runt vårt hus - altanen på baksidan byggs i detta nu, till helgen ska
vi lägga sten längs sidan av huset, imorgon lägger NCC asfalt på gatan och trottoaren utanför, nästa
vecka blir det asfalt på uppfarten och det ska planteras en häck och ett körsbärsträd på framsidan.
Och vi har blivit med gräs!

Påsk på Värmdö.

Snurran gick igång efter lite meckande av Göran. Foto: Annika Larsson

Hemma igen. Emil testar våra nya utemöbler. Grillen står i bakgrunden. 

Barnen har hittat blommor i slänten på baksidan.

Emil har lärt sig att cykla utan stödhjul! Roligt var att han, så att säga, redan
kunde det. Erika tränade med honom i några minuter och sedan cyklade han
omkring själv. Undrar vilka fler skills som ligger och väntar på att få komma ut?
Vi kanske ska sätta Erikas gamla fiol i armarna på honom…

Emils bild av familjen. Ser trevligt ut tycker jag.

Chill framför en DVD med Brouzellbarnen.

Igår gick flyttlasset till nya huset. Actus var helt suveräna! Snabba, trevliga och hjälpsamma.

Actus flyttgubbar - vilka hjältar!

Barnen verkar gilla sitt nya hem. De springer omkring på de stora ytorna, har provbadat badkaret
och upptäckt att SpongeBob finns på TV:n och att han pratar svenska!
Emil ser dessutom fram emot när vi får ordning på lådorna och han kan få ett eget rum. "När jag
får ett eget rum, då kan jag stänga dörren. Och då vet ingen vad jag gör därinne."

Inflyttning Ursvik

Och på söndag är det visning av lägenheten.

http://www.hemnet.se/beskrivning/hemnet/341032

Idag gjorde Emil sin 4-årskontroll på BVC. Det roligaste testet, tyckte Emil, var hörselprovet där man fick
lägga bollar i en låda när man hörde pipet. Han klarade också alla roliga lekar som bestod av: rita en gubbe,
trä pärlor på ett snöre, gå balansgång, kunna färger och räkna. Det enda som inte gick perfekt var syntestet
där han inte riktigt kunde se alla bokstäver. Så om ett par veckor blir det ombesiktning med en ortopist ortoptist.

Senaste längd och vikt:
Emil 107cm 19,9kg
Ester 93cm 14,9kg

Bilderna är från Gammelmormor Gerds födelsedagsbrunch i höstas:

Foto: Christian Walck

Idag har vi haft städdag här hemma. Båda barnen har hjälpt till och nu har vi jättefint här hemma.

 
…………….
Ester har ett enkelt och effektivt sätt att uttrycka "för" eller "emot", genom att lägga till "jo" eller
"nej" till sina meningar. Exempel:

-Det där var väl inte så bra?
- Jo bra!

- Det blir väl roligt?
- Nej roligt!
…………….

Idag rök helskägget som jag har provat under en tid. Jag har ganska ojämnt skägg som dessutom
är krulligt, men det är kul att testa ibland hur det ser ut. Innan jag bestämde mig så frågade jag
barnen vad de tyckte.
Emil sa:
- Du ska ta bort skägget. Du är som en buske. En taggig buske.
Ester sa:
- Skägg bort!
Från arbetskamrater och vänner har jag inte fått en enda kommentar, varken bu eller bä. Jag antar
att det faller under kategorin "har man inget bra att säga, så ska man inte säga något alls". Det är
i alla fall bättre än kommentaren jag fick från Lena T Kaulanen för några år sen, när jag lät skägget
växa:
- Det ser ut som att du har könshår i ansiktet!   ;)

…………………………………

Emil-dikt, skaldad på stående fot härom dagen:

"Kära Du
Du kan inte alltid förlora
Men du kan förlora…"

Efter två veckor som ensamförälder kan jag konstatera att det inte är helt lätt att kombinera
heltidsjobb och två dagisbarn. Hade jag inte fått hjälp av mamma, pappa och Helena så vet jag
inte hur jag skulle ha hunnit klart med det jobb som ska skickas iväg imorgon.

Om en vecka kommer Erika hem.  :)

Jag vet att jag har haft liknande bilder på bloggen tidigare. Men jag tycker så mycket själv om att titta på dem.
Emil och Ester gillar verkligen varandra. Såklart bråkar de, men oftare så har de så himla kul tillsammans. Och jag
blir alldeles varm i hjärtat när de hjälper varandra, undrar var den andra är, kramas och tar hand om varandra. 

Barnen blev överlyckliga när de upptäckte att det var snö ute. Vi var ute både på förmiddagen
och eftermiddagen. Vintern i Portland bestod mest av regn och plusgrader, även om vi provade
snön uppe på Mt Hood. Så idag bockade vi av det mesta man göra med snön på gården. Nästa
steg blir att leta fram pulkorna, men idag räckte gården bra för snöbollar, äta snö, snögubbe,
gräva snö, snöänglar och utforska isklumpar. Några bilder från eftermiddagspasset: 

 
-Jaa! Det är snö!                                                        Äta snö…
  

Malvas gamla overall.

 
                                                                                                Väggsnögubbe

Snölåda

Här kommer en kort lägesrapport om de senaste, bloggfria, månaderna

Anpassningen till Sverige har gått väldigt lätt. Trots att barnen inte verkade känna igen
någonting hemma. Varken lägenheten, gamla leksaker eller dagiskompisar. Det enda som jag
vet säkert att Emil hade ett minne av var farmors hus, som vi varken sett på bilder eller pratat
nåt speciellt om.

Båda barnen går på dagis (Emils gamla). Emil körde på som vanligt och tycker ofta att vi kommer
och hämtar för tidigt. För Ester tog det ungefär en vecka innan hon tyckte att det var OK att
bli lämnad.

Emil och Ester är bästa kompisar. Ester ser fram emot eftermiddagarna på dagis när småbarns-
gruppen får gå över till de större barnen och hon får träffa Emil. Nästan alltid när vi hämtar så
leker de med varandra. Emil tycker att Ester är: "snäll, gullig och den roligaste att leka med".
Efter en tankepaus la han till: "när hon inte förstör".

Emil funderar en del om döden:
-En mus kan dö. När man blir gammal kan man dö.
-Kan barn dö?
-Nej… Jo, om man trillar ner från balkongen.

I övrigt har hösten präglats av planering och pusslande. Hur får man ihop det med hämtning, lämning,
tvätt, matlagning, handling och övriga åtaganden när båda jobbar 100%? Jag antar och hoppas att
det kommer att gå lättare och lättare ju mer rutinerad man blir.

9 feb ska vi flytta till huset. Ester har börjat använda pottan - blir helnöjd och stolt. Emil gillar att spela
spel - "Safari" och "Lotto". Favoritfilmer just nu: Ankliv (Duck Tales från -87), SpongeBob, Timon o Pumba.
Emil börjar glömma bort engelskan men förstår fortfarande talad engelska. Ester är inne i ett lätt 2-årstrots.

Erika har åkt till USA i tre veckor. Så nu får jag prova hur det är att vara ensamstående förälder
med heltidsjobb. Mamma och Helena kommer att hjälpa med en del dagishämtningar och barnvakteri.
Det uppskattas verkligen!

Foto: Pontus Walck

"Naturen ÄR ingen Disneyfilm! Och snart är det vinter…" (Gotte, MNK)

Loggade in på bloggen för första gången på tre månader. Hittade den här lilla dialogen som låg och
skvalpade som ett draft. Det skulle handla om att när man bara umgås med barnen hela dagarna så
kan man ibland känna sig svältfödd på meningsfulla samtal. Här var ett typiskt samtal mellan mig och
Ester i bilen för c:a 6 månader sen:

-Pappa!
-Ja, vad är det?
-Mimmi!
-Ja, det är din Mimmi, ja.
-Ja.

-Pappa!
-Ja.
-Mimmi!
-Mmm.

-Pappa!
-Mm.
-Mimmi!
-…
-Pappa! PAAPPAAA!
-Vad är det?
-Mimmi!
-Urgh…

Båda bilderna är tagna på Farfar och Helenas landställe utanför Norrköping, där vi hade ett par
suveräna sommardagar.

Att gunga heter av nån anledning "dodo", enligt Ester: -Mera dodo!

Här är sista gungningen i "Ankdammsparken" innan hemresan. Gungställningen är
extra hög här = mer kittel i magen = roligare.

Bilden är från ett bröllop som vi hade förmånen att vara med på sista helgen innan vi åkte hem från USA.
Kärleksbudskapet verkar ha smittat av sig, åtminstone på Emil. (Fast jag tycker att det ser ut som att Ester bara spelar svårflörtad.)

Congratulations again, Kelly and Matt!

Glad midsommar!

Och grattis till Boel och Mik på deras 3-årsdag!

Forskarringen 53
174 46 Sundbyberg…

…blir vår nya adress från februari 2009!
Vi har signat kontrakt på ett nybyggt hus i Stora Ursvik. Det är hus 170 på den här bilden:

Entrén på ett liknande hus som redan är byggt och modellen över området (det vänstra av knappnålshusen är vårat) :

Så här ser det ut just nu:

 
Foto: Annika Svärd

Planlösning (förutom att vi kommer att ha en "rak" vägg mellan sovrum 3 och 4):

Det finns fortfarande hus kvar att köpa! Kom och bli våra grannar!
Läs mer om NCC:s trädgårdsstad här.

Nordöstra delen av Maui täcks av regnskog. Klippan långt därnere syns tydligen
i Jurassic Park. Utsikten är från "Garden of Eden" som man passerar på väg till Hana.
Vägen dit är smal och otroligt slingrig och består av över 600 kurvor om man får tro
turistlitteraturen. (Känns som mer.)

Black Sand Beach, nära Hana.

Ester är en färgklick.


Cool grotta där vågorna slår in.

Högsta toppen på Maui, 3055 möh. Vulkanen Haleakala.

 
Overkligt månlandskap.

 
Vi körde upp över molnen…

…är det så här det känns att vara pilot?

Middag på Bubba Gump Shrimp Company.

Barnvänlig strand på Mauis västra kust.

Te med tilltugg, med okänd flicka på Garden Home Indoor Play.

Hon var så nöjd med sin nya haklapp att hon inte ville ta av den.
Nu har dock nyhetens behag försvunnit och hon vägrar att ha den på sig.
Ester har ofta mycket bestämda åsikter om vad hon vill och inte vill göra.
Undrar var det kommer ifrån?…   ;)

Next exit - Boring.

“Äh, vi fortsätter.”

"Cheeeeese!" från pannskåpet.

En lördagsutflykt till IKEA med korv-picnic på trottoaren och gemensamt toabesök. Det var dags att fylla på kaffeförrådet.

Den här lördagen var det temperaturer uppåt 25C och nu i helgen förutspås det bli mellan 0 och 8 grader Celsius…

Vi har lite olika favoritrestauranger där det går bra att ta med sig barnen. Det kanske finns en lekhörna, barnanpassade muggar och bestick, kritor och papper vid bordet och där man känner att barnen inte stör när de låter. Givetvis finns ju också McD o BK med stora lekavdelningar, men det känns inte alltid så roligt att åka dit. 

Nu har det öppnat en restaurang nära oss som har tagit konceptet fullt ut - Grandma Leeth´s.
Här finns det en stor lekavdelning med leksaker som på ett dagis och det finns "fröknar"! Det kostar 8 dollar i timmen för ett barn eller 12 för två. Om man vill kan barnen äta sin middag i lekavdelningen med nån fröken, eller så tar man ut barnen när det är dags att äta och släpper in dem igen när de har ätit klart. Givetvis stoppas tiden när de är med sina föräldrar. Dessutom är maten riktigt god och de försöker göra nyttiga rätter där inget är friterat! Bara det känns lyxigt i frityrens hemland. Varmrätterna kostar 12-15 dollar och man kan få vin och öl också.

Det här är ju ett koncept som man skulle vilja se i Sverige också. Lokalen behöver inte ligga speciellt centralt. Det spelar ingen roll om man får åka en bit med bilen för att komma dit. Möjligen skulle det bli lite väl dyrt med tanke på hur dyrt det är att ha personal i Sverige jämfört med USA.

Efter att ha pratat om det ända sen vi kom hit, så tog vi äntligen en tur till Mt Hood - signaturberget för Portland. Det ligger sydöst om Portland och alltid när det är fint väder så ser man berget från oss när man är ute och kör. Bilden av det spetsiga berget syns på allt från registreringsskyltar till bakgrundsbild för nyheterna.

Vi kom dock inte så högt innan vi insåg att vi borde ha snökedjor, eller åtminstone vinterdäck. Så vi stannade på den första ski resorten och käkade lunch. Kul med mycket snö, men ingen skidåkning den här gången.